In: startsida

Butiksstölderna ökar i omfattning
Varje år stjäls det för 6 miljarder från svenska butiker. En ökning med drygt 30 procent jämfört med år 2013. Majoriteten av stölderna utförs av kriminella som systematiskt stjäl från landets handlare. Det har tvingat handlarna att öka sina investeringar i butikens säkerhet, i genomsnitt lägger varje butik 191 000 kronor enbart på väktare och ordningsvakter. Det visar Svensk Handels Stöld- och svinnrapport som presenterades tidigare i år.

– Butiksstölder är ett växande samhällsproblem som måste tas på större allvar. På vissa platser framstår butiken alltmer som ett skafferi där det är nästintill riskfritt att kliva in och ta det du vill ha. Nu krävs det att rättsväsendet står upp för landets handlare, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Organiserad brottslighet

Kött, choklad och kaffe tillhör några av de vanligaste stöldvarorna i dagligvaruhandeln. Det är också i dagligvaruhandeln som det sker flest stöldbrott. Handlarna anser att en tredjedel av butiksstölderna utförs av personer som stjäl en eller ett fåtal varor för eget bruk. Resterande två tredjedelar av stölderna utförs av personer som stjäl regelbundet eller av organiserade ligor som opererar med handeln som brottsplats.

– Bilden att stölderna i butik rör sig om ungdomar som stjäl en enstaka Snickers är felaktig. Det handlar i allt högre utsträckning om organiserad brottslighet där stölderna sker systematiskt med syftet att driva en kriminell verksamhet, säger Per Geijer.

Handlarna tvingas betala för grundtryggheten

Rapporten visar också att handlarna lägger stora summor på att skydda sin butik. Fler än fyra av tio handlare (44 %) har det senaste året ökat investeringarna för att stärka butikens säkerhet. Mest pengar lägger företagen på att anlita väktare och ordningsvakter. I genomsnitt lade varje butik 191 000 kronor på vakter.

Utöver de externa stölderna på 6 miljarder uppgår de interna stölderna, som begås av chefer och medarbetare, till 1,9 miljarder. Det gör att det brottsliga svinnet som drabbar handeln totalt är 7,9 miljarder årligen.

Till det kommer ett stort administrativt svinn som på 4,1 miljarder. Det kan exempelvis vara bokföringsmässiga fel, felväxling till kunder eller produkter som inte går att sälja på grund av kvalitetsförsämring. Det innebär att det sammanlagda svinnet i handeln uppgår till hela 12 miljarder årligen, vilket motsvarar cirka 170 000 kronor per butik.

Källa: Svensk Handel

Att skydda din butik mot stölder är svårt. Medvetenhet och utbildning av personalen är betydande framgångsfaktorer, men det räcker inte. Investeringar i stöldskyddsutrustning är också nödvändiga.

Livsmedelsbutiker och stormarknader har det högsta svinnet

Alla återförsäljare måste hantera lagerförluster och minskade intäkter på grund av svinn. Stormarknader och livsmedelsbutiker är de som har den högsta andelen svinn. Snatteri och personalstölder står för hela 77% av de totala lagerförlusterna världen över… c:a 25% av snattarna är barn. Charkuterier, delikatessostar och hälsoprodukter finns representerade i toppen av de mest stulna varorna i kategorin mat och dryck. Men varje butik har också små och sk. premiumvaror i sitt produktutbud som snattare gärna lägger vantarna på.

 

Icke-professionella snattare väljer smink, kondomer och graviditetstester

Medan det finns professionella brottslingar som stjäl och säljer varor på den svarta marknaden, har vanliga människor – inklusive ungdomar, affärsmän, ensamstående och till och med mor- och farföräldrar – också snattat. Det sägs att 90% av oss har snattat åtminstone en gång i våra liv. De icke-professionella snattarna stjäl oftast mindre produkter som smink eller godis. Andra saker som graviditetstest och kondomer blir stulna eftersom människor generellt är generade över att köpa denna typ av varor.

Den ”svarta marknaden” vill ha rakvårdsprodukter, receptfria läkemedel och tobak

Snatteri är en mycket större ”affärsverksamhet” än du kanske tror, ​​med många snattare som säljer ”dina” produkter vidare, till andra mindre nogräknade företag, som sedan säljer dessa till rabatterade priser. Organiserade ligor letar efter produkter som är små, rimligen kostsamma och som kan säljas med en bra marginal.

De mest stulna föremålen är små produkter som t.ex. rakvårdsprodukter, tobak, receptfria läkemedel, batterier och sminkprodukter som är lätta att dölja. Rakhyvlar och rakblad har varit den mest stulna produktkategori världen över i många år – särskilt varumärkesvarianterna.

Smarta displaylösningar skyddar dina produkter

Massiva förluster på grund av snatterier av dyra varor tvingar många butiker att ta bort dem från sina hyllor och i värsta fall sluta saluföra dom. Men istället för att sluta sälja dom finns smarta lösningar på marknaden.

Att sälja denna typ av produkter via smarta displaysystem och i anslutning till kassalinjen ger ofta ett riktigt bra skydd mot snatterier.

I ett nytt projekt går polisen nu ut och lär butikspersonal att konfrontera snattare före kassalinjen, för att stoppa brott innan de begåtts.

– Något måste hända, svinnet är högt och det finns en stor otrygghet ute i butikerna, säger Fredrik Kaati vid Södermalmspolisen.

Läs mer här: Polisen lär butikspersonal att stoppa snattare i tid – Fri Köpenskap

2017-05-30

Fakta från BRÅ

Statistik

Fantatiska siffror från BRÅ... eller?

  • Butiksstölder & Snatteri
Men, hur kommer det sig att statistiken visar så bra siffror?

Butikerna orkar inte längre polisanmäla snattare. Så förklarar säkerhetschefen på Svensk handel den dramatiska minskningen av snatterier i brottsstatistiken.

 – “Butikerna har helt enkelt gett upp och anmäler inte”, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel
Dessutom:
  • 49 800 fickstölder polisanmäldes (2016)
  • 48 800 butiksstölder polisanmäldes (2016)
  • 12 700 lagföringsbeslut för snatteri (2015)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 46 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2016)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2016)
FiFo

Först in, först ut (FIFO)

First-In, First-Out (FIFO) är en av de metoder som vanligtvis används för att beräkna värdet på lagret i slutet av en redovisningsperiod och kostnaden för varor som sålts under perioden. Den här metoden förutsätter att lager som köps eller tillverkas först säljs först och nyare varulager förblir osålda. Således är kostnaden för äldre inventarier hänförlig till kostnaden för sålda varor och den av nyare inventeringen tilldelas slutlig inventering. Det faktiska flödet av inventeringen kanske inte exakt matchar först in, först ut-mönstret.

Med andra ord, de äldsta produkterna visas kontinuerligt först i varuställen för att få en smart rotation på varorna.