Receptfria läkemedel- Avregleringen som skapade utmaningar och möjligheter för daglighandeln

I mer än 30 år har Frepart försett handeln med varuställslösningar som tilllåter varorna att synas och exponeras samtidigt som de förvaras säkert. En kategori där både säkerhet och exponering är nödvändigt är receptfria läkemedel. Läs den spännande historien om hur receptfria läkemedel hamnade i kassalinjerna i våra matvarubutiker.
Efter att avregleringen av receptfria läkemedel skett 2010 fick dagligvaruhandeln tillgång till en helt ny kategori. Nya möjligheter gavs, men det innebar även utmaningar i form av ett regelverk och kontroller. En stor del av det nya regelverket kom att handla om hur receptfria läkemedel får förvaras och exponeras.
Vad innebär det regelverket för möjligheten att skapa en bra försäljning och en ökad förtjänst? Självklart har det en påverkan. All sorts begränsning av tillgänglighet riskerar att minska försäljningen. Det gäller att utveckla varuställ som tar hänsyn till alla aktörer såsom butiken, varumärkesägaren, slutkunden och dessutom även lagstiftningen. 
Frepart var tidigt ute när det gällde varuställ för receptfria läkemedel. Kategorin ligger helt i linje med Freparts tänk om vikten av att produkter är synliga och lättåtkomliga, men samtidigt svåra att stjäla.
Freparts samarbete med Glaxosmithkline, som är den ledande leverantören av receptfria läkemedel i Sverige har bidragit till att ställen kontinuerligt förbättras för att passa marknadens behov.

Sveriges läkemedelsförsäljning och apoteksväsende går tillbaka så långt som till mitten av 1500-talet. Föreståndare för det första svenska apoteket hette Antonius Busenius och 1575 erhöll han det första apoteksprivilegiet. Verksamheten var förlagd till Stortorget i Stockholm och från detta apotek räknar nuvarande apoteket Lejonet sitt ursprung. Från mitten av 1600-talet utvecklades apoteken på allvar och på slutet av 1700-talet inrättades så kallade sockenapotek som skulle säkra tillgången på läkemedel över hela landet. Apoteken sköttes genom ett privilegiesystem som innebar att man måste ha kunglig majestäts tillstånd att driva apotek. Ett sådant privilegium kunde vara antingen säljbart eller personligt.

Även om läkemedlen utvecklades under 1700- och 1800-talet fanns systemet med privilegierna kvar till så sent som 1920. Då avskaffade man de säljbara privilegierna. De personliga fanns fortfarande kvar och det stod vem som helst fritt att ansöka.

Vänstervågen och förstatligande

Under 1960-talet ansågs systemet med privilegier föråldrat och orättvist. Över Sverige drog en vänstervåg och socialdemokraterna fick 1968 egen majoritet i Sveriges Riksdag. Lösningen på apoteksfrågan blev att riksdagen beslöt om inlösen av de svenska apoteken. 1970 blev samtliga apotek en del av det nystartade och statligt ägda Apoteksbolaget, senare Apoteket AB.
Trots förstatligande av apoteken fortsatte partihandeln att drivas i privat regi. Kronans Droghandel var länge den största grossisten av läkemedel. Trots sitt namn var Kronas Droghandel inte statligt. Den hade grundats 1907 som en avknoppning av Apoteket Kronan. Apoteket Kronan hade i sin tur fått rätt till namnet Kronan redan år 1718, då som tack för att man hade balsamerat Karl XII kropp.

Tillbaka i privat ägo

År 2006 tog den nytillträdda borgliga regeringen initiativet till reformen som skulle innebära att läkemedelsmonopolet skulle avregleras. 2009 blev förslaget verklighet och 2010 sålde staten ut över 600 enskilda apotek till privata aktörer. Utöver privatiseringen av apoteksverksamheten fick även dagligvaruhandeln möjlighet att börja sälja receptfria läkemedel. Målet var att öka tillgängligheten och att genom ökad konkurrens sänka priserna.

Regelverk och kontroller

Distributionen av medicinska produkter via icke-medicinska leverantörer ledde till flera utmaningar. Man blev också tvungen att skapa ett gediget regelverk och även kontrollinstanser som skulle se till att reglerna efterföljdes. Varje butik är tvungen att ansöka om tillstånd hos läkemedelsverket för att få sälja receptfria läkemedel. Det måste finnas skriftliga rutiner för hur läkemedlen får hanteras och personalen måste utbildas så att de förstår vilka regler som gäller.
Inköp av läkemedel måste göras via godkända kanaler och leverantören måste ha ett giltigt partihandelstillstånd. Det är inte tillåtet att köpa läkemedel från ett apotek och sedan sälja vidare i butik. Läkemedlen måste också ha svensk märkning och vara godkända för försäljning av läkemedelsverket. Åldersgränsen för receptfria läkemedel är 18 år, vilket ska framgå. Kontrollerna utförs av läkemedelsverket och av respektive kommun. Både tillstånd och kontroller medför kostnader för butiken.

Inköp av läkemedel måste göras via godkända kanaler och leverantören måste ha ett giltigt partihandelstillstånd. Det är inte tillåtet att köpa läkemedel från ett apotek och sedan sälja vidare i butik. Läkemedlen måste också ha svensk märkning och vara godkända för försäljning av läkemedelsverket. Åldersgränsen för receptfria läkemedel är 18 år, vilket ska framgå. Kontrollerna utförs av läkemedelsverket och av respektive kommun. Både tillstånd och kontroller medför kostnader för butiken.

En stor del av det nya regelverket kom att handla om hur receptfria läkemedel får förvaras och exponeras i butiken. Förvaring måste ske åtskilt från andra kategorier och ha en tydlig märkning. Det finns fastställda krav på hur skyltningen ska vara utformad. Produkterna ska även förvaras under uppsikt av personal och varuställen för receptfria läkemedel ska gå att låsa om personal inte finns tillgänglig.

Säker exponering

Vad innebär reglerna för möjligheten att skapa säljande exponering för receptfria läkemedel, och hur påverkar det försäljningen? Självklart har det en påverkan. All sorts begränsning av tillgänglighet riskerar att minska försäljningen. Eftersom produkterna måste hållas under uppsikt måste de placeras vid utcheckningszoner. Här är konkurrensen med andra impulsvaror stor och det är viktigt att hjälpa butikerna så att läkemedlen placeras på rätt ställe.
Det gäller också att utveckla ställ som tar hänsyn till såväl lagstiftning, butiken, varumärkesägaren och inte minst slutkunden. Det är först då man får en display som kan bidra till ökad försäljning och som ger avkastning och därmed skapar värde.
Frepart var förstås tidigt ute när det gällde varuställ för receptfria läkemedel. Kategorin ligger helt i linje med Freparts tänk om vikten av att produkten är synlig och lättåtkomlig, men samtidigt svår att stjäla. En snygg design gör ställen mer attraktiva för butiken. Transparenta gavlar och transparent låsbart jalusi gör att läkemedelsprodukterna är synliga även när stället är låst. Genom åren har Frepart utvecklat ett givande samarbete med Glaxosmithkline, som är den ledande leverantören av receptfria läkemedel i Sverige. Samarbetet har bidragit till ännu bättre varuställ som har blivit mer utrymmeseffektiva och även utrustats med ändamålsenliga ljusskyltar. Samtidigt följer ställen alla lagkrav. De är även lätta att hantera för personalen.
Den senaste utgåvan av läkemedelsställ lämnade Freparts fabrik i Tullinge i början på juni 2021. Den första installationen gjordes på ICA Maxi Erikslund i Västerås där 7 ställ monterades i kassalinjerna.

Framtiden

Redan nu ligger nästa generation på ritbordet som i först hand ska lösa problemet med att ställen inte öppnas och stängs samtidigt med kassan. Att vara lyhörd och lyssna på alla intressenter är nyckeln till att skapa säkra exponeringar.